4 Budgeten i sammanfattning

Det budgetförslag som presenteras i skrivelsen innebär sammanfattningsvis en ökning av intäkter och kostnader i förhållande till den rambudget som antogs av Kyrkomötet år 2005, främst beroende på ökning av den kyrkoantikvariska ersättningen som i budgeten påverkar såväl intäkter som kostnader. Det egna kapitalet förväntas vid planeringsperiodens slut år 2009 ha stigit till 5,9 miljarder kronor.

4.1 Viktiga budgetantaganden

I kommentarerna till rambudgetens huvuddelar kommenteras de antaganden som ligger till grund för rambudgeten. Inledningsvis lyfts dock några av de viktigaste fram:

♦ Kyrkoavgiftsunderlaget ökar med inkomstutvecklingen i samhället enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteunderlagets utveckling, nedjusterat med 2,0 procentenheter för hänsyn till minskande medlemsandel, demografiska förändringar m.m. Den förväntade intäkten i form av allmän utjämningsavgift står i direkt relation till avgiftsunderlaget.

♦ Nettokostnaden för stiftsbidragen påverkas av utdelningen från prästlönetillgångarna. Dessa antas under planeringsperioden komma att långsamt förbättras i och med att fondkapitalet återställts.

♦ En real avkastning på värdepappersportföljen om 4 procent årligen. Utvecklingen är i huvudsak given av yttre faktorer som konjunktur och börsutveckling.

4.2 Osäkerheter

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som föreligger i juni 2006. Med hänsyn till det tidsspann rambudgeten gäller finns dock osäkerheter, följande exempel kan ge en uppfattning om betydelsen av olika budgetantaganden.

	Förändring	Ungefärlig effekt på resultatet
Allmän utjämningsavgift	1 öre	110 Mkr
Medlemsandelen	1%	8 Mkr
Personalkostnader	1%	3 Mkr
Avkastning på värdepappersportföljen	1%	50 Mkr
Nationell finansiering	1%	4 Mkr

Den viktigaste intäkten på kort och lång sikt i Svenska kyrkan är kyrkoavgiften. Förändringar i antalet tillhöriga och utvecklingen av avgiftsunderlagen är därmed de i särklass viktigaste faktorerna att följa, inte minst över tiden. Beloppsmässigt och på kort sikt kan emellertid stora fluktuationer i finansförvaltningens resultat anses vara den största osäkerheten i föreslagen rambudget. Som illustrerats i tabellen ovan ger en procentenhets förändring i total avkastning på värdepappersportföljen en effekt motsvarande omkring 50 miljoner kronor på resultatet. Rambudgeten bygger på antagande om en real avkastning (avkastning minus inflation) över tiden om 4 procent. En kortsiktig variation i avkastningen saknar dock betydelse för verksamhetsplaneringen, då denna inte baseras på de årliga intäkterna från finansförvaltningen.

Andra faktorer som kan ha betydelse för verksamheten under planeringsperioden är bland annat förändringar i skattesystemet, ändrad församlingsstruktur, ökad konkurrens på insamlingsmarknaden, politiska beslut kring offentliga bidrag samt rekryteringssvårigheter.

4.3 Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Den totala rambudgeten omfattar den nationella nivån, med undantag för verksamhet bedriven i bolagsform. Det ekonomiska resultatet i dotterföretagen planeras på en nivå som saknar betydelse för helheten. I rambudgeten ingår inte heller de kyrkoavgifter som direkt överförs till församlingar, samfälligheter och stift via Kyrkkontot. Detta penningflöde ligger i storleksordningen 13 miljarder kronor årligen och är enbart en förmedling via nationell nivå. På den nationella nivån förvaltas drygt 100 stiftelser med anknuten förvaltning till tros-samfundet. Dessa stiftelser, som är självständiga juridiska personer, har totala tillgångar om drygt 150 miljoner kronor, och ingår inte heller i rambudgeten. I de fall stiftelserna lämnar bidrag till nationell nivå ingår dock dessa bidrag bland de externa intäkterna.

I följande text avses med Nuvarande rambudget den budget som antogs av Kyrkomötet år 2005 och avsåg perioden 2006–2008 (KsSkr 2005:1). Alla belopp anges i miljoner kronor (Mkr) där inte annat anges.

För att få en överblick över ekonomin har rambudgeten grupperats i ett fåtal komponenter i följande tabell. Det innebär en kraftig förenkling och det är viktigt att ta del av de följande förklaringarna för att rätt kunna tolka siffrorna.

Tabell: Översikt över den nationella nivåns ekonomi

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				Rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Allmän utjämningsavgift	741	752	761	779	797	761	778
Generell utjämning	-4	-1	-2	-2	-2	-4	-5
Individuella bidrag	-260	-269	-254	-244	-236	-287	-280
Nationell finansiering	-370	-393	-474	-462	-542	-407	-447
Res. före finansförvaltning	107	89	31	71	17	63	46
Reglering Pensioner	-91	-	-	-	-		-
Finansförvaltning	740	226	260	282	298	240	253
Årets resultat	755	315	291	353	315	303	299

Budgeten baseras när det gäller utjämningssystemet, finansförvaltningen och den kyrkoantikvariska ersättningen på Kyrkofondens styrelses förslag, vilket redovisas i bilaga. I Kyrkofondens styrelses budgetförslag föreslås mot bakgrund av det goda resultatet i finans-förvaltningen år 2005 ett temporärt bidrag till församlingarna om 200 miljoner kronor år 2007. Kyrkostyrelsen anser emellertid att en sådan åtgärd ännu är för tidig. Fram till slutet av 2005 hade finansförvaltningen ännu inte fullt ut återtagit de förluster den gjort under 2000–2002, än mindre om kompensation för inflation och målsatt realavkastning beaktas. Den börsoro som upplevdes under maj i år illustrerar väl hur snabbt resultatet kan vända.

Budgeten kommenteras utförligare nedan.

4.3.1 Allmän utjämningsavgift

Allmän utjämningsavgift utgår i enlighet med kyrkoordningen med 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget. Förutom nivån på avgiftssatsen påverkas den allmänna utjämningsavgiften också av andra faktorer:

♦ inkomstutvecklingen för genomsnittsmedlemmen. Denna sammanhänger dels med den allmänna inkomst- och inte minst sysselsättningsutvecklingen i samhället och dels av medlemsutvecklingen i olika ålders- och inkomstskikt.

♦ medlemsutveckling (dop och andra inträden, utträden, dödsfall, in- och utflyttning från landet).

♦ avgiften baseras på underlaget för kommunal inkomstskatt och påverkas därför av eventuella förändringar av skattesystemet.

Budgeten utgår från Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatteunderlagets utveckling vilken sedan i likhet med nuvarande budget justerats ned. För planperioden är justeringen två procentenheter för att beakta att antalet medlemmar minskar, att utträdesfrekvensen är högre för åldersgrupper med högre genomsnittsinkomster samt att det finns en osäkerhet kring bedömningen av den allmänna inkomstutvecklingen.

Den svaga utvecklingen av sysselsättningen innebär att prognosen för skatteunderlagets utveckling har sänkts något sedan nuvarande rambudget gjordes. Detta, i kombination med den ovannämnda tvåprocentiga nedjusteringen, innebär låga ökningar av Svenska kyrkans avgiftsunderlag och därmed av allmän utjämningsavgift, vilket framgår av följande tabell.

Tabell: Allmän utjämningsavgift med beräkningsantaganden

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Allmän utjämningsavgift	741	752	761	779	797	761	778
Öre	7,0	7,0	7,0	7,0	7,0	7,0	7,0
Prognos Sveriges Kommuner o Landsting	4,2%	3,1%	3,2%	4,4%	4,4%	3,7%	4,2%
Justering	-1,0%	-1,6%	-2,0%	-2,0%	-2,0%	-2,0%	-2,0%
Årlig förändring av Svk:s avgiftsunderlag
	3,2%	1,5%	1,2%	2,4%	2,4%	1,7%	2,2%

Förstärkningen 2008 förutsätter att den förväntade förbättringen av sysselsättningen under 2006 blir verklighet. Underlaget för 2008 års allmänna utjämningsavgift utgörs nämligen av medlemmarnas faktiska inkomster 2006.

Vidstående graf visar utvecklingen över en längre tidsperiod och med samma antaganden och underlag som ovan. De kraftiga ökningarna 2001 till 2003 avspeglar den snabba utvecklingen av avgiftsunderlaget genom inkomstökningar och god sysselsättning – med ovan beskrivna tvååriga förskjutning. Värdena för 2008–2011 avspeglar förväntningar om en förbättrad konjunktur och högre sysselsättning.

4.3.2 Generell utjämning

Den generella utjämningen följer av kyrkoordningens bestämmelser kring inkomst- och kostnadsutjämning. Framförallt omfattningen på kyrkotillhörighetskomponenten har tenderat att öka kraftigt senare år (en kombination av ökade personalkostnader och minskande tillhörighetstal) och föreslagen rambudget utgör en framskrivning av hittillsvarande tendenser. Genom att avgifter och bidrag i stort följer varandra har detta ingen direkt inverkan på nationell nivås ekonomi. Det framgår av raden nettokostnad i tabellen nedan där budget för den generella utjämningen sammanfattas.

Tabell: Generell utjämning

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Utjämningsavgifter	600	615	629	647	667	651	680
Utjämningsbidrag	-604	-616	-631	-649	-669	-655	-685
Nettokostnad	-4	-1	-2	-2	-2	-4	-5

4.3.3 Individuella bidrag

Bruttobeloppet för stiftsbidragen sjunker något som följd av att vissa i bidraget ingående ersättningar för tillfälliga tjänster inte längre är aktuella. I övrigt föreslås de individuella bidragen i utjämningssystemet ligga kvar på de nivåer som angavs i nuvarande rambudget, dock med en uppräkning för inflation det sista planeringsåret. Vid utbetalningen av stiftsbidragen avräknas den utdelning från förvaltningen av prästlönetillgångarna, särskild utjämningsavgift, som stiften erhåller. Utdelningsnivån har de senaste åren stigit snabbare än beräknat och i budgetförslaget har det sålunda avräknade beloppet höjts med prognostiserade värden.

Från 2007 inräknas kyrkobyggnadsbidraget i stiftsbidraget.

Tabell: Individuella bidrag

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Stiftsbidrag, brutto	376	376	424	424	426	428	428
Särskild utjämningsavgift	-167	-167	-180	-190	-200	-151	-158
Stiftsbidrag, netto	209	209	244	234	226	277	270
Kyrkobyggnadsbidrag	50	50
Extra utjämningsbidrag	1	10	10	10	10	10	10
Summa individuella bidrag	260	269	254	244	236	287	280

4.3.4 Nationell finansiering

En stor del av verksamheten vid sidan av utjämning och finansförvaltning på nationell nivå, drygt 60 procent, finansieras med externa medel som gåvor, kollekter och bidrag. Den största delen av dessa intäkter avser den internationella verksamheten. Resterande del av kostnaderna finansieras ur de gemensamma intäkter som beskrivits ovan och som i budgetsammanhang går under benämningen nationell finansiering. Verksamhetens finansiering framgår av följande tabell. Observera att generella och individuella utjämningsbidrag samt kostnader för finansförvaltningen inte ingår i tabellens kostnader. Tabellen visar istället kostnaden för all övrig verksamhet.

Tabell: Externa intäkter, kostnader, destinerade medel och nationell finansiering

	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
Enhet miljoner kronor
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Extern finansiering
Kollekter och gåvor	242	211	216	216	227	212	212
Sida- och EU-bidrag	106	110	111	107	106	137	139
Kyrkoantikvarisk ersättn.	271	235	305	395	465	300	350
Övrigt*	105	73	99	101	95	61	56
Summa extern finansiering	724	629	731	819	893	710	757
Kostnader	-1 067	-1 065	-1 258	-1 330	-1 477	-1 153	-1 253
Förändr. destinerade medel
Avsättning	-27
Ianspråktagande		43	53	49	42	36	49
Nettokostnad (att täckas av nationell finansiering)	-370	-393	-474	-462	-542	-407	-447

* Under rubriken Övrigt ingår t.ex. intäkter som genereras som ränta på destinerade medel (insamlade medel för den internationella verksamheten), bidrag från andra organisationer, stiftelser och myndigheter, försäljningsintäkter m.m. Dessa avser uteslutande annan verksamhet än den som beskrivits ovan som utjämning och finansförvaltning. Det höga beloppet 2005 beror på Radiohjälpsmedel för flodvågskatastrofen.

Storleken på den nationella finansieringen beror dels på omfattningen av verksamheten, dess kostnader, dels på i vilken utsträckning den kan finansieras med externa medel eller genom upplösning av tidigare års avsättningar av ej förbrukad extern finansiering.

Kollekter och gåvor planeras stiga jämfört med nuvarande ram. Internationella avdelningen gör under planperioden satsningar på insamling och kommunikation. Sida-bidragen till de humanitära insatserna har budgeterats lägre än tidigare och i stället förväntas andra externa bidrag, som återfinns under Övrigt. Den kyrkoantikvariska ersättningen omfördelades i tiden genom ett regeringsbeslut och blev lägre än beräknat år 2006, men beloppet tas igen med 5 miljoner kronor per år 2007–2009. Den kraftiga höjningen i övrigt 2008 och 2009 är i linje med den ursprungliga överenskommelsen, vilket inte var korrekt beaktat i nuvarande rambudget. Den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas efter ansökan till stiften och baseras bland annat på yttrande från antikvariska myndigheter.

Ökningen för posten Ianspråktagande under Förändring av destinerade medel hänför sig till Internationella avdelningen och Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet, där delar av uppbyggda reserver kommer att utnyttjas.

Nationell finansiering budgeteras 67 respektive 15 miljoner kronor över nuvarande ram-budget. Ökningen förklaras närmare längre fram, men höjningen beror främst på en ny budgetpost för år 2007 om 50 miljoner kronor att användas för det riktade stödet för församlingsutveckling. Därutöver beror höjningen på ökade kostnader för driften av de gemensamma IT-systemen som kyrkobokföring och organisationsregister, på en extra IT-satsning samt på ökade kostnader för genomförande av EFU-utredningens förslag (EFU = En Förändrad Utbildning). År 2009 ökar den nationella finansieringen med 80 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av kostnader för valet 2009, men också av den sedvanliga ökningen av budgetreserven om 10 miljoner kronor och ett ökat bidrag till utlandskyrkan.

Relationen till nuvarande ram och detaljbudget framgår på totalnivå av följande graf. Nuvarande ram för 2006 till 2008 är den som beslöts av 2005 års kyrkomöte.

Anm: I värdena för 2009 ingår kostnader för kyrkovalet med 65 miljoner kronor, vilket markeras med ett horisontellt streck.

Tabell: Nationell finansiering fördelad per avdelning

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				Rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Planeringsavd. samt ÄB
Budgetreserv			10	20	30	20	30
Övrigt	61	105	155	106	108	104	105
Utbildning, forskn., kultur	78	88	89	92	96	86	88
Internationella avd.	15	16	21	23	24	19	21
Avd f Utlandskyrkan	45	47	49	51	63	49	51
Informationsavd.	47	35	34	34	54	33	34
Kyrkorättsavd.	83	51	63	83	114	44	64
Ekonomi- & finansavd.	29	35	36	36	37	36	38
Personalavd.	11	16	16	17	17	16	16
Totalt	370	393	474	462	542	407	447

4.3.5 Kommentarer:

4.3.5.1 Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli

Avdelningen budgeterar kostnader för kyrkomöte, kyrkostyrelse, ekumeniskt arbete inklusive medlemsavgifter till ekumeniska organ, ärkebiskopens kansli samt stöd till språkliga minoriteter.

Inom planeringsavdelningen återfinns, liksom i den nuvarande rambudgeten, den särskilda satsning om 20 miljoner kronor som avser riktade resursförstärkningar i samråd med stiften till församlingar och samfälligheter för prioriterade satsningar avseende till exempel evangelisation eller storstadssatsning. För 2007 har i denna budget föreslagits en höjning med ytterligare 50 miljoner kronor för riktat stöd för utvecklingsarbete i församlingar och samfälligheter. Det är viktigt att poängtera att syftet med satsningen är att resurserna i sin helhet skall förmedlas till verksamhet som utförs på andra nivåer än den nationella.

I stället för att på varje avdelning lägga en reserv för oförutsedda kostnader och eventuella nya åtaganden har, liksom tidigare år, en samlad budgetreserv lagts till avdelningen. Planeringen för de övriga avdelningarna har därmed baserats enbart på nu kända arbets-uppgifter och kostnader. Reserven trappas ner när rambudgeten ”rullas fram”, dvs. i den rambudget som presenteras nästa år kommer budgetreserven för 2008 och 2009 att ha sänkts till 10 respektive 20 miljoner kronor. En reserv om 30 miljoner kronor för 2009 utgör 1,5 procent av de totala kostnaderna på nationell nivå.

Budgeterat behov av nationell finansiering, frånsett budgetreserven, stiger 2007 jämfört med nuvarande ram. Främst beror det på ovan nämnda riktade satsning om 50 miljoner kronor. Därutöver finns bland förändringarna tillkommande kostnader för arbete med EU-frågor samt stöd för genomförande av LVF:s council och generalförsamling.

4.3.5.2 Avdelningen för Utbildning, forskning och kultur

Avdelningen budgeterar kostnader för de gemensamma utbildningsprogrammen (präst, kyrkomusiker, församlingspedagog och diakon) liksom kostnader för gemensamma rekryterings- och utvecklingsinsatser. I budgeten ingår även kostnader för forskning och doktorandstipendier samt för kulturprogram. Vidare finns kostnader för miljöarbetet, tidskriften 24tretton samt för utvecklingsarbete inom bland annat musik, diakoni, barn- och ungdoms- samt konfirmandverksamhet.

Behovet av nationell finansiering stiger med 3–4 miljoner kronor i förhållande till nuvarande rambudget. Framför allt är det följden av ökade kostnader inom pastoralinstituten för implementeringen av utredningen om en förändrad utbildning. Kostnadsnivån för forskning och kultur ökar något för genomförande av forskningsprojekt bland annat kring ungdomars livssituation och andliga utveckling. Avdelningen har även fått ökade uppgifter och kostnader för telejouren.

4.3.5.3 Internationella avdelningen

Avdelningens verksamhet finansieras huvudsakligen genom externa intäkter, se tabell.

Tabell: Rambudget Internationella avdelningen

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj-budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Externfinansiering
Kollekter och gåvor	201	184	188	188	199	185	184
Sida- och EU-bidrag	105	110	111	107	106	137	139
Övrigt	60	47	57	50	52	36	27
Summa intäkter	366	341	356	345	357	357	350
Nationell finansiering	15	16	21	23	24	19	21
Kostnader	-357	-393	-418	-415	-423	-407	-420
Förändr. destin medel	-24	36	41	47	42	31	49
Nettoresultat	0	0	0	0	0	0	0

Externa intäkter under planeringsperioden budgeteras på ungefär samma nivå som i nuvarande rambudget, men med en viss ökning av kollekter och gåvor och en överflyttning av finansiering av de humanitära insatserna från Sida till övriga externa anslagsgivare. Jämförelsevärdena för 2005 är kraftigt påverkade av kostnader och intäkter för flodvågsinsatserna.

I utredningen om Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem föreslogs att finansiering av STI:s fastighet och övriga grundkostnader skulle ges ur nationell finansiering, vilket har beaktats i budgeten.

Genom att intäkterna överstigit kostnaderna under senare år och betydande reserver (verksamhets- och ändamålsdestinerade medel) på så sätt skapats finns utrymme för att under planeringsperioden budgetera för en ökad verksamhet och därmed högre kostnadsnivå. Detta avspeglas i att drygt 40 miljoner kronor planeras att ianspråktas årligen under planeringsperioden.

4.3.5.4 Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

Utlandskyrkan finansieras i huvudsak genom nationell finansiering, men externa intäkter som kollekter och gåvor ger viktiga bidrag till finansieringen. Se följande tabell.

Tabell: Rambudget Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Extern finansiering
Kollekter och gåvor	19	13	13	13	13	13	12
Övriga bidrag	13	6	23	33	23	6	10
Övrigt	1	2	2	2	2	2	2
Summa intäkter	33	21	38	48	38	21	24
Nationell finansiering	45	47	49	51	63	49	51
Kostnader	-75	-73	-99	-100	-101	-74	-75
Förändr. destin medel	-3	5	12	1	0	4	0
Nettoresultat	0	0	0	0	0	0	0

I förhållande till nuvarande rambudget märks en ökning på kostnadssidan om 25 miljoner kronor. Därav utgörs 20 miljoner kronor av extra årliga insatser under hela planperioden för upprustning av fastigheter i utlandet, då det konstaterats att underhållet i många fall varit eftersatt. Därutöver ökar kostnaderna genom dyrare utlandsavtal, genom insatser för kris- och katastrofberedskap, utbildning, stöd till kyrkoråden m.m. De ökade kostnaderna täcks de två första åren helt genom bidrag från Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och genom destinerade medel inom avdelningen. För det tredje ramåret föreslås en höjning av nationell finansiering med 12 miljoner kronor.

4.3.5.5 Informationsavdelningen

Avdelningen ansvarar för den samlade informationsverksamheten på nationell nivå. Kostnaden för den informations- och insamlingsverksamhet som avser utlandskyrkan och Internationella avdelningen belastar och budgeteras dock inom dessa avdelningar.

Behovet av nationell finansiering ligger på ungefär samma nivå som i nuvarande rambudget, utom för 2009 då utrymme budgeteras för information kring kyrkovalet.

4.3.5.6 Kyrkorättsavdelningen

Avdelningen budgeterar kostnader för juridisk rådgivning till stift och församlingar inom Svenska kyrkan och för kyrkokansliets avdelningar, för gemensamt arkiv samt för nationella administrativa system. De senare, som svarar för huvuddelen av kostnaderna, omfattar bland annat kyrkobokföring, organisationsregister, kyrkoval, kollekt- och betalsystem, Kyrknätet samt Svenska kyrkans kanslistöd. Slutligen finns här även kostnader för krisberedskap och för Svenska kyrkans överklagandenämnd, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar samt Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

I relation till nuvarande rambudget stiger behovet av nationell finansiering med 19 miljoner kronor. Ökningen beror dels på en särskild IT-satsning om 5 miljoner kronor per år för att förbättra verksamhetsnyttan av IT i Svenska kyrkan genom kompetenshöjning, tillhandahållande av verktyg lokalt samt säkerhetsarbete. Den större delen, 11 miljoner kronor, är följden av högre driftkostnader för de stora gemensamma IT-systemen. Därtill kommer ökade kostnader för Kyrknätet med 1 miljon kronor som följd av ökat antal användare. Slutligen budgeteras för en ny handläggartjänst för begravningsfrågor och en ettårig projekttjänst för à-jourföring av organisationsregistret.

4.3.5.7 Ekonomi & finansavdelningen

Avdelningen ansvarar bland annat för ekonomistyrning och redovisning för den nationella nivån, finansförvaltning, drift av utjämningssystemet och den kyrkoantikvariska ersättningen samt för IT-, fastighets- och kontorsserviceverksamheter. Inom avdelningen budgeteras också kostnaderna för de av kyrkomötet valda revisorerna. Kostnaderna för den finansiella verksamheten belastar finansförvaltningen. På motsvarande sätt belastar kostnaden för personal som direkt betjänar utlandskyrkan och Internationella avdelningen dessa avdelningar. Kostnaden för lokaler, kontorsservice samt vissa delar av IT-verksamheten belastar i huvudsak utnyttjande avdelningar.

Behovet av nationell finansiering ligger på samma nivå som nuvarande rambudget för 2007. Sänkningen för 2008 beror på att i nuvarande rambudget förutsattes en renovering av ärkebiskopsgården det året. Renoveringen sker nu redan 2006.

4.3.5.8 Personalavdelningen

Avdelningen ansvarar för personaladministration för såväl Sverige- som utlandsplacerad personal. Vidare budgeterar avdelningen vissa personalrelaterade kostnader som arbetsmiljöarbete, personalrekrytering och -avveckling, chefsutveckling samt viss gemensam utbildning. Till den del arbetet avser utlandskyrkan och Internationella avdelningen belastar kostnaden dessa avdelningar.

Kostnaderna budgeteras knappt 1 miljon kronor högre än i nuvarande rambudget för 2008, vilket är en effekt av en bemanningsökning med en person.

4.3.6 Finansförvaltning

Finansförvaltningens resultat utgörs av avkastningen, efter avdrag av förvaltningskostnader, från förvaltningen av de finansiella tillgångarna. Dessa utgörs till allra största delen av de medel som överfördes från den statliga Kyrkofonden 1 januari 2000.

Det långsiktiga målet för förvaltningen är att över en tioårsperiod uppnå en real avkastning på fyra procent, det vill säga om inflationen är två procent innebär det en nominell avkastning på sex procent. I budgetförslaget beräknas avkastningen från värdepappersportföljen till en nivå motsvarande det långsiktiga målet. Fluktuationerna på värdepappersmarknaderna är emellertid stora och faktiskt uppnått resultat för ett enskilt år kan avvika kraftigt.

Tabell: Finansförvaltning

Enhet miljoner kronor	Utfall	Detalj-budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Kapital- o likviditetsförv.	759	254	290	312	328	266	279
Kostnader	-19	-28	-30	-30	-30	-26	-26
Nettoresultat	740	226	260	282	298	240	253
Förräntat kapital 1 jan resp. år	3 102	4 418	4 761	5 022	5 322	4 287	4 520

Kostnader avser främst arvoden till externa förvaltare, men här ingår också kostnader för etisk screening, särskilt systemstöd samt den egna finansenheten. Resultatförbättringen mot nuvarande ram är helt en följd av ett högre förräntat kapital eftersom budgeten för förvaltningsresultatet liksom tidigare bygger på det långsiktiga avkastningsmålet.

Det skall understrykas att osäkerheten i budgeten är mycket stor, i synnerhet för enskilda år. Effekten av även måttliga avvikelser är betydande och redan en procents förändrad avkastning på värdepappersportföljen motsvarar omkring 50 miljoner kronor.

4.3.7 Destinerade medel

För olika verksamheter finns i balansräkningen öronmärkta avsatta medel. Detta gäller främst Internationella avdelningen och Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet. Medlen utgör reserver för att utjämna framtida behov, men genom oväntat stora intäkter under senare år har de kommit att växa till en nivå utöver vad som krävs som buffert. För i synnerhet den Internationella avdelningen gäller att gåvor som getts till arbetet skall tas i bruk och inte användas för kapitaluppbyggnad. Rambudgeten innebär därför att betydande belopp planeras att tas i anspråk av dessa medel, vilket framgår av följande tabell.

Tabell: Behållning av destinerade medel (värden per 31 december respektive år)

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Internationella avd.
Ändamålsdest medel	48	37	28	16	6	29	11
Bundna verksamhets- destinerade medel	65	75	74	73	72	67	67
Fria verksamhetsdest. medel	211	176	142	107	76	152	121
Summa	324	288	244	197	154	247	199
Utlandskyrkan
Bundna verksamhets- destinerade medel	1	1	1	1	1	1	1
Fria verksamhetsdest. medel	19	14	2	1	1	8	7
Summa	20	15	3	2	2	9	9
Övriga verksamheter	5	5	5	5	4	5	5
Totalt	349	308	252	204	160	261	213

Med ändamålsdestinerade medel avses medel som, exempelvis genom anvisning från givare, är öronmärkta för viss specifikt ändamål inom verksamheten, till exempel ett visst projekt. Verksamhetsdestinerade medel utgörs av överskott från tidigare års verksamhet, vilka fritt kan disponeras inom verksamhetsgrenen. I de fall dessa bundits upp till särskilda investeringar rubriceras de som bundna verksamhetsdestinerade medel.

4.3.8 Investeringar

Inom delar av verksamheten sker vissa investeringar i tekniskt systemstöd för att underlätta arbetet såväl för hela kyrkan som för nationell nivå. Vissa investeringar avser utbytesinvesteringar medan andra avser nya systemstöd. Avskrivningar på dessa ingår i rambudgeten.

4.3.9 Eget kapital

Enligt den förändring i kyrkoordningen som gjordes av 2004 års kyrkomöte tillåts eget kapital att fluktuera kring en definierad långsiktig nivå – benämnd målvärde. Nivån motsvaras av ett ingångskapital om 3,2 miljarder kronor per den 1 januari 2000, uppräknat med konsumentprisindex. Tillfälliga förändringar i finansresultatet, upp eller ner, balanseras mot eget kapital och påverkar därmed inte budgetutrymmet på kort sikt.

Det egna kapitalet förutses komma att utvecklas positivt under planeringsperioden. I första hand är det här en effekt av förväntad avkastning från finansförvaltningen och därmed underkastad den stora osäkerhet som råder kring dess avkastning för ett visst år. Den årliga ökningen av eget kapital i den föreslagna rambudgeten motsvaras av årets resultat för den nationella nivån.

Tabell: Eget kapital och balansomslutning (värden per 31 december respektive år)

	Utfall	Detalj- budget	Föreslagen rambudget			Nuvarande rambudget
Enhet miljoner kronor
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Eget kapital	4 607	4 922	5 213	5566	5 881	4 660	4 959
Målvärde *	3 474	3 543	3 614	3 687	3 760	3 655	3 728
Över målvärde	1 133	1 379	1 599	1 879	2 121	1 005	1 231
Konsolidering	133%	139%	144%	151%	156%	127%	133%
Balansomslutning **	7 201	7 201	7 492	7 845	8 160	7 088	7 387
Soliditet***	64%	68%	70%	71%	72%	66%	67%

*) Målvärde definieras som ingångskapital om 3,2 miljarder kronor per den 1 januari 2000,

uppräknat med konsumentprisindex.

**) Totala tillgångar.

***) Eget kapital i procent av totala tillgångar.

Med konsolidering avses kvoten mellan eget kapital och målsatt eget kapital. En konsolidering över 100 procent innebär att det finns en buffert eller reserv som kan parera svängningar i finansförvaltningen utan att eget kapital går under målnivån. Med soliditet avses eget kapital i procent av balansomslutningen. Soliditeten är god och ökar till följd av ett positivt årligt resultat.

En skattefordran om drygt 100 miljoner kronor finns i juni 2006 avseende löneskatt på återbetalda pensionsmedel från kyrka-stat-reformen. Beloppet har av försiktighetsskäl inte påverkat budgeten för 2006 och därmed inte heller eget kapital.

Av tabellen ovan framgår att eget kapital översteg målvärdet år 2005. Det är följden av återbetalningar av pensionsavsättningar och av årliga överskott i den löpande verksamheten. De överskott som genererats i kapitalförvaltningen 2003–2005 har i stort sett endast kompenserat för förlusterna de tre första åren.

4.3.10 Totala kostnader

Budgetramen läggs fast i termer av totala kostnader. Det är därför intressant att särskilt jämföra kostnaderna i förslaget med motsvarande i den nuvarande ramen.

Tabell: Totala kostnader

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet miljoner kronor	Utfall	budget				rambudget
	2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
Totalt	1 951	1 978	2 173	2 254	2 412	2 120	2 244

Av tabellen framgår att kostnadsramen totalt sett ökar med 53 respektive 10 miljoner kronor jämfört med nuvarande ram för 2007 och 2008. Till ökningen bidrar 2007 den riktade satsningen om 50 miljoner kronor för projekt inom församlingar och samfälligheter. Därutöver beror ökningen på en höjning av budgeten för kyrkoantikvarisk ersättning med 5 respektive 45 miljoner kronor för de aktuella åren.

4.3.11 Personal

Total bemanning för 2007 planeras vara 480 helårsanställda. Härav utgör utlandspersonal 157 helårsanställda och Sverigepersonal 323 helårsanställda, inklusive ärkebiskop och generalsekretare. Bakom siffran 323 för Sverigeanställda ligger en ökning för den Internationella avdelningens verksamhet med motsvarande 4 heltidstjänster, samtliga externt finansierade. Därtill kommer att av ökningen för Ekonomi- & finansavdelningen avser två tjänster sådana som finansieras av den Internationella avdelningen.

Tabell: Budgeterade årsarbetare per avdelning och medarbetarkategori 2007

Avdelning	Avd.chef	Enh. chef	Specia- list(1)	Hand-läggare(2)	Arbets- ledare(3)	Admini-stratör(4)	Övr.(5)	Totalt (DB 06)
Planering/ÄB	1	0	2	16	0	2	0	21 (20)
Utb/Forsk/Kultur	1	5	7	18	0	4	19	54 (52)
Internationella	1	3	1	42	9	8	0	63 (59)
Utlandskyrkan	1	2(6)	0	3	0	2	0	8 (8)
Information	1	5	9	41	0	9	0	65 (65)
Kyrkorätt	1	2	1	11	2	5	0	22 (20)
Ekonomi&finans	1	4	10	40	1	7	7	70 (67)
Personal	1	0	0	12	0	4	0	17 (17)
Totalt	8	23	31	179	14	40	26	321(308)

1. Högskoleutbildning, huvudsakligen utrednings- eller forskningsuppgifter.

2. Normalt högskoleutbildning, huvudsakligen självständig ärendehandläggning.

3. Handläggare som också ansvarar för att leda arbete i grupp eller med personalansvar för anställda stationerade utomlands.

4. Normalt gymnasieutbildning, huvudsakligen administrativa uppgifter utan självständig ärendehandläggning.

5. För Utbildning/Forskning/Kultur är detta personal vid Pastoralinstituten, för Ekonomi- och finansavdelningen är detta anställda för vaktmästeri och kontorsservice.

6. Regionchefer med personal- och verksamhetsansvar för verksamhetsplatser utomlands redovisas som enhetschefer. Ingen enhet i kyrkokansliet.

7. Ärkebiskop och generalsekreterare ingår inte i denna sammanställning.

4.4 Bidrag till/kostnader avseende övriga nivåer i Svenska kyrkan

Stora delar av budgeten för nationell nivå utgörs av bidrag till andra nivåer i Svenska kyrkan, nämligen utjämningssystemets generella bidrag, 629 miljoner kronor, de individuella bidragen, 254 miljoner kronor och den kyrkoantikvariska ersättningen, 305 miljoner kronor. Hit kan även räknas den särskilda satsningen om 20 plus 50 miljoner kronor för insatser i stift, församlingar och samfälligheter. Samtliga värden avser år 2007.

Andra delar av budgeten avser kostnader som nationell nivå tar i stället för att övriga nivåer blir fakturerade sin andel. Exempel kan vara: avtal med Bonus Presskopia avseende kopiering 7 miljoner kronor, Kyrknätets infrastruktur 11 miljoner kronor, nationella administrativa system såsom kyrkobokföring, organisationsregistret med avgifter till Kammar-kollegiet samt kollekt- och betalsystem 32 miljoner kronor, Svenska kyrkans kanslistöd 4 miljoner kronor, statistikdatabas och ekonomisk redogörelse 5 miljoner kronor samt pensionsåtaganden avseende vissa prästtjänster 1 miljon kronor.

I nationell nivås budget ingår betydande kostnader för de kyrkliga utbildningarna, i form av kostnader för pastoralinstituten, 21 miljoner kronor, anslag till utbildningsinstitutioner, 19 miljoner kronor samt stipendier till studerande vid utbildningarna, 2 miljoner kronor.

I ett par fall har nationell nivå kostnader för verksamhet på församlingsnivå, genom bidrag till de lutherska minoritetskyrkornas arbete i Sverige, 4 miljoner kronor och genom stöd till de svenska församlingarna i utlandet i form av bidrag eller utsänd personal, 75 miljoner kronor.

Ovanstående exempel svarar tillsammans för 58 procent av kostnadsbudgeten. Då har kostnader för administration av verksamheten genom egen personal inte inräknats.

4.5

Rambudget i sammanfattning

				Utfall	Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
	Enhet miljoner kronor				Budget				rambudget
				2005	2006	2007	2008	2009	2007	2008
INTÄKTER
	Utjämningsavgifter			1 341	1 367	1 390	1 426	1 464	1 412	1 458
	Kollekter och gåvor			241	211	216	216	227	212	212
	Bidrag, Sida och EU			106	110	111	107	106	137	139
	Kyrkoantikvarisk ersättn.			271	235	305	395	465	300	350
	Övriga bidrag			67	47	71	75	69	35	33
	Finansförvaltning			770	262	298	319	334	275	285
	Övriga intäkter			28	18	19	20	20	19	17
Summa intäkter				2 824	2 250	2 410	2 558	2 685	2 387	2 494
KOSTNADER
	Utjämningsbidrag			-865	-885	-885	-894	-905	-942	-965
	Lämnade bidrag			-557	-566	-687	-728	-800	-642	-705
	Övr. externa kostnader			-295	-264	-304	-318	-375	-246	-268
	Personal			-234	-263	-287	-294	-302	-269	-275
	Budgetreserv					-10	-20	-30	-20	-30
Summa kostnader				-1 951	- 1 978	-2 173	-2 254	-2 412	-2 120	-2 244
Pensionsreglering				-91
FÖRÄNDRING DESTINERADE MEDEL
	Ändamålsdestinerade			-27	10	6	12	9	10	17
	Verksamhetsdestinerade				33	47	37	33	26	32
Summa förändring				-27	43	53	49	42	36	49
ÅRETS RESULTAT				755	315	291	353	315	303	299